Veckans moraliska problem

Jan 24 2007 Published by under Vardagssnack

Trotsade alla naturliga instinkter imorse och gick ut trots att det var minus 10 grader, hu… =P Hade introduktion till C-uppsatsen, verkar helt okej och läraren påstår att det inte är så mycket svårare än en B-uppsats, får väl se om jag vågar lita på honom ;)

Träffade min B-uppsatshandledare efter det, fick feedback på uppsatsen, den är godkänd vilket får mig att sväva fram, känns toppen! Nu vågar jag på allvar satsa på en C-uppsats, känns som jag är redo för det. Det tyckte han också, diskuterade en idé jag har till uppsatsämne med honom och han blev väldigt entusiastisk och ville absolut läsa min C-uppsats nån gång i framtiden. Känns tråkigt att inte ha kvar honom som handledare, för han har varit toppen.

Senare idag är det redaktionsmöte. Och ikväll ska jag försöka se Grey´s anatomy som Tuss spelade in till mig igår. Ska sitta hemma och plugga både torsdag och fredag, ingen mer skola denna vecka =) Funderar på att sticka in till universitetet imorron iaf, för att lämna lite böcker till andrahandsbokhandeln

Igår var det dags för första föreläsningen i Medicinsk Etik. Gruppen består av en pensionerad jurist, en halvpensionerad sjuksköterska, en väldigt nuutexaminerad läkare och nio läkarstudenter. Och så jag då… Som är humanistisk i fullständig minoritet… Vet inte riktigt hur det ska gå, men det blir ju minst sagt intressant… Naturvetenskap är så kliniskt, jag är allt annat än klinisk och logisk ;)

Läkarstudenterna var i två grupper, de som pluggar på Huddinge Sjukhus och de som pluggar på Karolinska, och flera av dem kände varandra sen innan. Jag hamnade i en diskussionsgrupp med sjuksköterskan och den nyutexaminerade läkaren (som flyttat från Umeå i helgen), och de var trevliga.

Först gick vi igenom moralfilosofi rent allmänt (har nyss läst en uppsats om värdenihilism, det är intressant). Och sen fick vi ett moraliskt problem att diskutera…
Alltså:
En patient avlider i samband med en trafikolycka. Det visar sig att hon hade gett sitt samtycke till att donera sina organ för transplantationsändamål. I nära anslutning till detta dödsfall inkommer två svårt skadade personer – A och B – till akutmottagningen. Båda är i akut behov av att få ett organ transplanterat för att överleva och det gäller samma organ. Alltså, bara en av dem kan räddas.
Patient A är också en organdonator, medan patient B av religiösa skäl tidigare har uttryckt sin motvilja över att donera sina organ för transplantationsändamål. A och B är jämnåriga, av samma kön, har familj och barn som till stor del är beroende av honom/henne, och båda har goda utsikter att kunna tillgodogöra sig transplantationsbehandligen.
Vem bör få den avlidna patientens organ?

Reflektioner vi gjorde kring detta:
* En av dem måste ha blivit inskriven strax före den andra, ska slumpen och "först till kvarn" gälla?
* A är villig att donera sina organ i en liknande situation, ska A då belönas för detta och få organet? Det kan ha en indirekt nyttoaspekt; samhället belönar dem som står på donationslistan = fler anmäler sig. Å andra sidan, kan vi tala om vård på lika villkor då? B gör kanske mycket för samhället genom sin församling medans A är ett svin?
* Om B inte vill donera sina organ, kan vi då förutsätta att B inte heller vill ha några organ? Kränker vi B (som är medvetslös och inte kan tillfrågas) om vi opererar in organet i B, blir det mot Bs vilja/tro?
* A vill donera sina organ. Om B får detta organet så dör A, och As organ kan doneras bort. Detta ger en hel hög nya organ, vilka i sin tur kan opereras in och rädda livet på många människor. Största möjliga lycka för flest, men A offras.

Vem skulle du ha räddat?
Puss!

Comments are off for this post