[uppdatering april 2011] Skrev detta inlägget för över ett år sen, men det känns aktuellt just nu också. Följer #skollyftet #skolraset #merkateder just nu och mycket handlar om lärarnas roll. Med all rätt. Texten nedan handlar däremot inte direkt om lärare, utan om läromedel. Och vikten av aktuella och uppdaterade böcker. Det blir så mycket lättare för läraren att lära ut då. [/uppdatering]
En av alla de saker som fascinerar mig med internet är att all kunskap plötsligt finns tillgänglig överallt. Jag surfar, jag googlar och jag kollar upp saker på wikipedia dagligen. Visst, det rör sig nog mest om små detaljer, det mesta får nog etiketten ”värdelöst vetande” när det lagras i mitt hjärnkontor och jag hade nog överlevt även om jag inte fått svar på frågor omedelbart. Men samtidigt så blir jag ständigt bättre på att söka efter information, och de gånger då jag faktiskt behöver ta reda på något går det ofta smidigt.
Jag gick i grundskolan åren -92 till -01. Skolan var en av stadens största, ca 800 elever från årskurs 1 till 9. Något år innan jag började ettan hade skolan gjort en jätteinvestering, man hade köpt många klassuppsättningar med atlaser så att det i varje klassrum skulle finnas flera böcker med kartor, tillgängliga för varje elev. En jättefin tanke.
Problemet var bara att dessa böcker var tryckta 1988. Inget ont om det året, men det var helt enkelt inte ett bra år att producera en atlas som skulle hålla i flera år… Skolan hade dock inte råd att förnya böckerna, utan de hängde med fram tills dess att jag gick ut nian. Detta innebär att jag under hela min tid i grundskolan har upplevt kommentarer i stil med att ”Ja, nu ska vi läsa om Ryssland, slå upp den här sidan… jo, jag vet att det står ‘Sovjetunionen’, men det finns inte längre, det heter Ryssland nu, men gränsen är densamma, eller vänta nu här, nej, givetvis har vi ju Estland, Lettland och Litauen, vänta lite ska jag rita en karta här framme på tavlan…” eller ”Och nära Sovj… ehh… Ryssland ligger Tjeckien och Slovakien, vet ni, ni kan egentligen rita ett streck mitt i Tjeckoslovakien för man har delat landet…”.
När jag slutade nian skänkte skolan bort böckerna till de elever som ville ha dem. Jag tog emot en, antagligen var jag snarare barnsligt entusiastisk över att skolan gav bort böcker än speciellt intresserad av själva boken (det blir nog så när man som elev bara får låna läroböcker, och dessutom hotas med att få betala vad det kostar att köpa in en ny bok om något händer läroboken…).
Jag har fortfarande kvar min (vid det här laget uråldriga) atlas. Den påminner mig om att alla borde ha rätt till aktuell information och kunskap. Det är svårt att bygga ett kunskapssamhälle med inaktuella och utdaterade läromedel.