Går plötsligt betydligt mer i skolan än förra månaden, typ nästan varje dag, vilket är rätt ovanligt ;) Bedriver i vanliga fall väldigt mycket självstudier, men nu är det seminarium och föreläsningar så gott som varje dag. Att det är så just nu beror på att vi läser två kurser parallellt, både en kronologisk översiktskurs och en metodkurs…
På översiktskursen har vi toppenföreläsare, roliga och engagerade :) Båda lite speciella dock… Den ene ritade upp en hyfsat exakt världskarta på svarta tavlan, på frihand! Har varit med om overhead-kartor, och till och med lärare som ritar på overhead-kartor, men detta var ett nytt ambitiöst grepp ;) Och den andre läraren låter lite som om Magnus Härenstam skulle korsas med Dr. House, ungefär… Ehh… Anyway, han var riktigt rolig att lyssna på och skämtade en hel del. Har diskuterat demografiska förhållanden i Europa under 1500-talet, reformationen och den religiösa världsbilden kontra den vetenskapliga idag. Och en del annat. Och det känns bra att ha pluggat idéhistoria, jag har koll på vem Macciavelli, Hobbes, Locke och ett helt gäng andra filosofer var och hur de påverkade samhället, jag har läst Galileo Galileis bok Kopernikanska brev – om den nya världsbilden, och tja… Känns som jag har lite koll på läget, helt enkelt, vilket ju är skönt :)
Metodkursen är mest seg, precis som den förra metodkursen… Läraren är jättetrevlig och bra, men huvudboken är riktigt dålig. Dels är språket väldigt oakademiskt och nästan fånigt enkelt (okej, det kan bero på att jag är överöst av akademiska texter, kanske borde jag bara tacka och ta emot när det blir lite enklare?), dels innehåller den konstiga och pinsamma fel.
Övningen vi gick igenom igår gick ut på att läsa ett domstolsprotokoll från 1565 och diskutera det. Författaren förklarar före protokollet att det handlar om ”hur Esbjörn oturligt dog av Måns värjspets”. Därefter följer protokollet (på trevlig, lättförstålig 1500-tals svenska, ”hwilkednn dhå skall siälff haffwe lupedtt in upå wärienn” – hej stavningsreformen…), och under det har författaren skrivit att ”texten handlar ju om hur Måns råkade skada Esbjörn med sin värja”. Så långt äv väl allt bra… Därefter diskuteras källkritik på typ 1,5 sida, och då kommer underrubriken Urval – sekreteraren som skrev protokollet måste ju ha gjort ett urval och nämner ex inte åldern på de inblandade… Och nu till det intressanta; ”Var över huvud taget Esbjörn närvarande vid rättegången?” – fundera lite på det… ;) Sedan står det lite om att det är Måns som ställs till svars, och att det är Måns som skadat Esbjörn. En sida senare kommer nästa intressanta kommentar; angående vilka vittnen som kallats, ”Sedan hade man jämfört dessa vittnesmål. Överensstämmer de? Så har man inte gjort här. Man kan också fråga sig varför Esbjörn inte själv vittnar”.
Jasså, det kan man fråga sig? Rättegången kretsar kring att Esbjörn dödats av Måns, och då är det ju solklart att ifrågasätta varför Esbjörn inte vittnar, right? Har hört att mordoffer är väldigt vanliga som vittnen vid rättegångar, de brukar kunna ge ganska exakta vittnesmål… Okej att det står fel på ett ställe, men två? Det hela verkar väldigt förvirrat och om det blir såna här uppenbara fel; går det att lita på resten av boken då?
Det ironiska är att det är en bok om källkritik, man ska lära sig att ”tänka kritiskt om avsändaren till en text”. Och jag är hyfsat övertygad om att boken är kurslitteratur/huvudbok på vår kurs enbart eftersom författaren är universitetslektor på institutionen, för nog måste det finnas bättre böcker om samma ämne… Men visst, bra jobbat, jag tänker mer kritiskt än någonsin om avsändaren, avsändaren är ute efter att sälja sin kassa bok till så många studenter som möjligt, såklart ;)
Anyway, nog om det nu, är bara en trepoängskurs, den är snart slut ;)
Det har snöat lite idag. Inte så mycket så att krigsrubrikerna om ”Snökaos” och ”Stockholmstrafiken lamslagen” känns berättigade, men dock, det är snö och idag har jag använt mina vinterkängor för första gången. Vintern är här, nu vill jag ha vår…
Puss!